Idag på tunnelbanan kom jag helt svettig in på tåget där aircondition är uppskruvat till max, jag kan inte flytta mina fötter tre centimeter för då stöter jag ihop med någon annan. Bredvid mig står en kille och snyter sig oavbrutet.
Trångt, svettigt, äckligt, för kall fläkt och en massa baciller. Jag orkar inte vara här längre!
Trött på denna eviga värme, ge mig blåst, duggregn och kräksjuka! Nu har vi varit här mer än halva tiden. Det är lääänge!
Jag sitter just nu i personalrummet, manga pratar och njuter en ledig stund.
Jag langtar till mitt gamla jobb i Sverige dar jag ocksa kunde vara med och skamta med kollegorna.
Nu sitter jag har som en idiot och forstar inte vad dom skrattar at?
Just idag ar det teachers day och vi far godsaker och alla ar extra glada, da blir man lite deppig utav att kanna sig utanfor.
Nastan alla mina kollegor har engelska som modersmal, men det finns ett franskgang, dar jag inte heller platsar.
Jag undervisar ju pa engelska och all skriftlig information forstar jag ju, men idag vet jag till exempel inte om jag ska vara pa personalmote eller inte?
En man som pratar skitsvar engelska (kan vara fran Scottland?) forklarade imorse.
Antar att det ar nyttigt att kanna sig utanfor……tur att jag har min familj och inte ar har ensam enbart for jobbet som 95% utav mina kollegor.
Nu kommer nasta klass om 10 minuter, maste tillbaka och forsoka forsta min Macintosh dator!!!
Senaste kommentarer