Ännu har jag klarat mig utan att äta några ormar eller råtthjärnor för den delen. På en middag med Patrichs kollega, hans fru och deras son började han återigen prata om allt läskigt dom ätit tidigare i Vietnam. Men jag fick fisk, räkor, kokosnöt sallad, räkchips och nudlar- jättegott.
Till och med kyparen försäkrade mig efter Tams förfrågan om att det inte fanns någon orm på menyn.
Detta skrev jag för en månad sedan och jag minns denna kvällen. Speciellt minns jag Patrichs kollegas fru, hon var ganska kritisk emot hur hennes land fungerade. Hon menade att dom levde avskurna från omvärlden och berättade hur alla nyheter var censurerade för att få kommunisterna att framstå i en bättre dager. Hon hade också en skrämmande historia att komma med, hennes föräldrar hade lyckats fly till Usa efter att fadern tillbringat 11år i Vietnamesiskt fängelse. Detta eftersom han varit pilot i sydvietnamesiska armén och då varit på amerikanernas sida. När Thuy försökte fly, sjönk båten och hon räddades utav fiskare. Senare träffade hon sin man och stannade i landet. Dom har nu en 13-åring son och lever ett gott liv ekonomiskt sett, när vi träffade henne skulle hon precis avsluta en affär där hon sålde en sjötomt för att bygga femstjärniga hotell. Tror att hon skulle få sexsiffriga belopp i Us dollar.
Nåt av det sista hon berättade i bilen hem till vårt hotell, var hur hennes bror nästan drunknat där på båten som sjönk, men han hade vaknat upp på en val som räddat hans liv!
Vad ska man tro, varför skulle hon ljuga för mig? Det låter onekligen som en saga.
Senaste kommentarer