Nu är det snart en månad sen jag skrev och två nya resor har vi hunnit med under tiden. Jag undrar verkligen hur det kommer att bli när vi flyttar hem till verkligheten? Denna månaden har varit extremt lyxig för mig som är lärare, tre veckors jullov och sen jobbade jag två veckor och nu har jag en vecka till ledigt. Fast när man pluggar samtidigt så har man ju inga sysselsättningsproblem. Jag njuter utav att frossa i mina spanskböcker och längtar efter att få komma till Sverige och söka jobb som spansklärare. Jag saknar mina föräldrar och det känns konstigt att pappa ska fylla 70 år utan att jag kan vara där och gratulera. Fast presenten är redan inköpt….säger inte mer.
Angkor Wat i Kambodja. Man kan nästan se på bilden hur magiskt detta stället är! Barnen såg spöken och smög runt. Vi åkte med Victoria (Patrichs syster), Richard och lille kusin Buster, tidigt på morgonen åkte vi ut till templen för värmens skull. Men det blev aldrig så varmt bara sådär 30 grader, vi är ju härdade, vana vid mer.
Denna semesterns höjdpunkt var nog när hela familjen satt på en elefant och red upp för en brant backe till ett tempel, där upp kunde man se stora delar utav tempelområdet, vi klättrade på branta trapper som påminde om Maya templen i Mexico, och red sedan ner i solnedgången medan elefantchauffören visslade på ett hopvikt löv som han hade i munnen. Det var ingen durskala han visslade, utan jättefina orientaliska slingor, barnen somnade nästan. Elefanten hade en gren i snabeln och piskade bort myggor, hade det inte varit för den så hade det varit mer sövande.
Nu har vi varit borta länge, det närmar sig två år, det känns mer hemma att köra runt här bland palmerna med sin Volvo än att svänga in på Vatugatan med Suzukin…ändå funderar man mycket på hur det ska bli sen? Det är ju ändå en tillfällig vistelse och vi vill inte flytta hit mer permanent. Ibland bara suckar man och känner sig urledd på alla kineser, gapiga australiensare och annat pack som inte pratar svenska…..(ha, ha). Men vi kan nog inte bara flytta hem och fortsätta där vi slutade, jag vill ha nytt jobb och det får ju Patrich automatiskt. Barnen ska börja nya skolor, jag lite förändringar måste vi ha, helt fysiskt eftersom vi alla fem är ganska förändrade inuti. Det dröjer minst ett år till innan vi behöver fundera närmre på detta.
Söta systrar åker båt i Kambodja.
Vad man kommer att sakna utav detta livet hemma i Sverige är ju inte lika svårt att fundera ut, resorna, hemhjälpen, värmen, den låga skatten (en sann sosse har talat) och poolen. Utbudet som finns i en stad med 5 miljoner människor, det finns inte i Sverige. Det som gör livet underbart i ett land som jag ändå aldrig helt och hållet kan kalla för hemma. Hmm, bäst att ta vara på tiden här!
Vi var i Cambodja sista veckan på jullovet och nu har vi precis firat årets största högtid i Singapore nämligen ”Chinese New Year”. Detta firade vi med att köra upp längs västkusten på Malaysia och sen ta en mycket liten båt ut på en liten ö, Pulau Sibu som var helt fantastiskt vacker. När vi närmade oss stranden upplevde jag en syn som man kan kalla ”breath taking” i ordets sanna betydelse. Jag kippade efter luft och blev helt tårögd, så vackert var det. Där steg vi i land, det fanns ingen brygga, barnen bars in utav de Malaysiska båtkillarna, vi hoppade i vattnet och blev ännu mer blöta än vad vi redan blivit på båten. Allt bagage låg i svarta sopsäckar och bars på raka armar in till land. Vi bodde precis mitt emot en utav öarna som svensk Tv använde för att spela in docusåpan ”Robinson”. Då vet alla hur det ser ut?
Flytande staden i Tonle Sap. Här bodde Vietnameserna i Kambodja, flytande boende, skola, affär, fotbollsplan, restaurang allt fanns på floden som låg i anslutning till den enorma sjön Tonle Sap. Gott om fisk och krokodiler. Barnen såg välmående ut här.
I Singapore (komersialismens näste) är ”Chinese New Year” det är enda gången dom stänger affärerna.
Men givetvis bara i de lokala områdena, de stora affärerna på Orchard och alla nere i stan är öppna som vanligt, det vill säga till klockan 22.00 eller längre. Jag vet att IKEA har öppet till 23.00 varje dag här i Singapore, vem vill handla möbler så sent? Hade det varit i Sverige hade det varit folktomt, men här är det fullt överallt även sent på kvällen. Anledningen till att jag vet detta är att vi igår hade en helkväll i en gigantisk bokhandel som vi aldrig kan få nog av. Varje gång vi har varit där så måste vi gå för att barnen inte orkar stanna eller för att vi är på väg någonstans. Igår hämtade jag Patrich kl.18.30 på jobbet och vi ankom 19.00 till Boarders, som ju är hur bra som helst, fast Koinokonia är egentligen storfavoriten. Jag har lite rabatt på Boarders så det blev den. Vi kände oss färdig tre timmar senare och några dollar fattigare. Jag säger som min mexikanska kompis Martha, ”min man och jag har det jobbigt, vårt äktenskap håller på att gå under utav alla böcker som vi ska hysa i vår lilla lägenhet”. Livet är svårt.
Patrich o Lotte spelar på Volvo Ocean Race i Ericson paviljongen. Dagen innan vi åkte till Kambodja.
Hinduer i Angkor Tom. Dessa huvuden är cirka fyra meter höga!
Senaste kommentarer