Ensamma mamman still going strong

16 03 2008

Det visade sig vara ganska hårt att efter ett år i tropikerna (för Patrich) komma tillbaka till +5, blåst och kyla. Fem fingrar kvar att räkna tills pappa kommer hem, säger Zacharias.

Första veckan kunde han inte röra nacken, hade halsfluss-känningar och en avdomnad arm till på köpet. Min kompis Kristina berättade en gång för sina vänner i Costa Rica om Sverige och vårt klimat, dom bara skakade på huvudet och frågade helt oförstående:

-Varför bor ni där?

Jag kan verkligen förstå frågan, men himmaplan är himmaplan, det var kanske det Patrich tänkte när han åkte direkt till sitt älskade fotbollslag på Limhamnsfältet efter att ha landat i Svedala. Lite för tunnt klädd…kanske var det därför kroppen bara stelnade till?

På Cuba trodde mina kompisar på allvar att det fanns frysta människor på stan som stod fastfrusna som statyer ifall dom överraskats utav minusgrader!

 Ja, ja jag ska väl inte klaga. Här är det sommar som vanligt och helgen har förflutit smärtfritt vid poolen med våra kompisar från Avignón och Heidelberg. Overkligt liv man lever, i det avseendet!

Det har dock varit en nederlagens vecka för mig personligen.

Jag finns ju nu med i loggorna på Raffles HR avdelning, men eftersom dom inte har några vakanser så lär det inte hända mycket där, där rök den drömmen. Risken fanns att jag skulle få ett jobb, sex kvällar i veckan…och hur skulle då vårt äktenskap fortskrida?? Aldrig träffas? Ingen hit.

Nästa nederlag är nobben på en spelning för presidenten som jag blev ”halvt lovad” eller i alla fall tillfrågad i december om, det var min kontakt som slarvat bort mitt visitkort och när jag undrade hur det gick, återkom hon efter att ha kollat med bokningskommitén och det var för sent. All security var redan på plats och inga ändringar fick göras. Jag var väl inte tillräckligt intressant för att hon skulle ta vara på mitt kort. Kärring! Inte tror man ett dyft på deras snack om en annan gång.

saxpac.jpg Hittade en bild på Google från den gamla goda tiden, miss you girls!!! (Annelie såklart!)

Jag har fallit till föga för ambassadörens frus önskan om att undervisa deras dotter i tvärflöjt, får ge mig, instumentalelever är inga problem att fixa, dessutom kommer dom hem till mig och en egen inkomst är högst välkommen! Har en pianoelev på väg in nästa vecka, men det ger ju inte det där suget i magen, spänningen som man är ute efter som småbarnsmossa. Det är som knark, jag har abstinens, måste ha det!

Det finns ett tillfälligt botemedel, att spela i kyrkan…lite kul, nu ska vi ha swingkväll, kyrkokören (som är ung och ok), norske kantorn som inte har swing som hemmaplan om man säger så (han säger det själv) och Johnny Cash-kopian som jobbar som assistent och så me. Vilket gäng. Men det svider lite, för jag hade ju som nyårslöfte till mej själv att ta betalt när jag spelar i Singapore (precis som jag gjort hemma de senaste 15 åren) och i kyrkan finns inga pengar. Böööööhh!

Skam den som ger sig……..

Förra söndagen åkte vi till Sentosa, men det regande så jag tog en liten omväg på ön, åkte till det hippa KM8, en

beachbar som är superhipp på söndagar (bara då).

Där stod en saxofonist i shorts med bar överkropp och småsolade till en tattuerad/piercad Dj(inte helt purung), ganska bra musik, på hög volym. Jag styrde in vagnen och de tre barnen, spannar, spadar och två väskor med sånt man släpar på till tre barn. Alla hippa 25-åringarna smålog emot mig. Jag beställde in ett glas Cola för 7½ dollar!!! Snart hade en indisk gentleman erbjudit oss stolar vid sitt bord och mera Cola till barnen.

Men jag hade siktet inställt på Dj’n och saxen, 10 minuter senare hade jag lämnat mitt visitkort till dessa båda, så vad gör man inte för att få lite fart på tillvaron??





Ensamma mamman

9 03 2008

Ja, den ensamma mamman är ingen raritet!

Hon finns väl överallt, inte minst här i Singapore, hit har ju alla kommit för att den ena parten (oftast mannen) har några egenskaper som uppskattas i arbetslivet. Alltså, han är här för att arbeta. Trots det tropiska klimatet är man ju inte här på semester vilket man ju ganska snart inser.

Jag är lite avundsjuk på honom som får vara 9 dagar i Malmööö och 3 dagar hos pappa Ken i London. Efter en lång resa (3½ timme försenat) kom han till Svågertorp där en hyrbil väntade. Han körde ner i Limhamn och snokade på vårt hus (oh, vad jag saknar vår trädgård…) körde ner till minuten på Järnvägsgatan. Stötte på sin syrra…fanatstiskt!

Checkade in på hotell på Stortorget och tog en fika med sin bästis, vilade en stund på hotellet och drog sedan hem till sin andre gamle vapendragare för att passa barnen medan hans polares fru var ute och festade (det är rätta takter Anna!).

Sen vet jag inte mer……men han har säkert fått både ost, filmjölk och bregott till frukost. Sen har han säkert ätit svenskt godis och kylt ner sig i den svala vårluften. Fyyyyyyy va orättvist!

Patrich har väl aldrig haft ett 9-5 jobb utan jag har ju vanan inne att vara själv med barnen.

Men, jag måste ändå säga att det har blivit lättare att få ihop familjelivet här i Singapore. Mycket tack vare den extra handen som vi har, vår fantastiska Jennifer. Idag är hon ledig och då går hon i skolan. Hon går en vårdutbildning. Jag hoppas att att vi kan hjälpa henne vidare innan vi lämnar Singapore. Att hon ska kunna få ett riktigt jobb, en anställning som kan betala en hyra och kanske träffa en man här? Männen i hennes familj verkar inte göra mycket för försörjningen medan kvinnorna sliter. Jag förstår att hon inte önskar sig en sådan framtid. Det är inte en lätt tillvaro för hennes familj, hon oroar sig för att pengarna hon skickar hem inte ska gå till medicin och skolor som hon vill….

Jag tror att jag drar iväg med Volvon till Sentosa Island, barnen börjar tröttna på att mamma sitter vid datorn.





Världsstjärna i Singapore

9 03 2008

sting.jpg

Mer än 10 000 fans blev tagna av polisernas återföreningskonsert här i Singapore för en månad sedan! De tre medelålders herrarna överbevisade oss om att gammal är äldst (det heter så va?).

Sting med sin bas och Stewart Copeland vid trummorna är väl strax under 60 och gitarristen Andy Summers har nog passerat 65! Redan vid första låten ”Message in a bottle” var hela publiken i högform.

Många var i vår ålder och mindes texterna från 80-talet, vi skrålade med i ”Don’t stand so close to me”, ”Roxanne”  och ”Every little thing she does is magic”. Shit banana eller Jesus i dasset va bra dom är!

En väninna till mig här i Singapore var helt uppfylld av hur otroligt snygg Sting fortfarande är, jag håller med henne, men jag tror samtidigt att om han inte stått på den stora scenen med sin slitna Fender och laddat av obeskrivligt stora hits så hade han kunnat passera obemärkt….

Copeland hade ett gigantiskt set-up med en jätte gong-gong i mitteln. Han skuttade runt värre än Hoppe Hare och kastade trumstockarna helt galet omkring sig för att hinna byta till trumsetet igen i refrängen. Summers bytte gitarrer och jag anar att dom har råd med vilka instrument dom önskar sig…

Turnén som pågått i snart ett år och avslutas i april har bringat in rekordmycket pengar. 200 miljoner Us dollar. Det var en rekord konsert även i Singapore inkomstmässigt sett…3 miljoner singdollar!

police-ticket.jpg

Våra biljetter kostade $98 ungefär 430 svenska kronor. På globen i stockholm verkar det vara dyrare? Jesper du var där? Johan du var i Århus? Var de tre på topp även där?

Jag måste säga att jag beundrar dom även med tanke på den långa turnéplan dom lagt upp. Dom började i februari 2007 och är klara i april 2008, det är inte någon slapp tillvaro, dom spelar i princip varje dag!!! Flyger kors och tvär över jordklotet och spelar och spelar. Imponerande.

Dagen efter konserten fick vi höra på radion utav våra kära radioröster på ”Class 95″ Glenn Ong and The Flying Dutchman att frontsångaren i förbandet, som f ö var helt ok, men dessvärre helt bortglömda när The Police äntrat scenen, jo, sångaren var Stings son!!

Häftigt, Patrich hade ställt oss frågan ”vad tror ni dom tänkte när Sting ringde och frågade om dom ville hänga med på världsturné?”

Minns inte vad dom hette? Patrich med hästminnet kanske kan kommentera in det?