Malaysia

28 11 2007

800px-tanjung_bunga.jpg

Imorgon åker vi till ”orientens pärla” som den kallas för.

batu-feringgi-beach.jpg Är vi bortskämda eller? Batu feringgi beach.

Penang en malaysisk ö precis väster om fastlandet.

trummor-i-penang.jpg  Trummis på Penang!!

penang-durian-seller.jpg Dorianförsäljare.

Återkommer med mera om Penang. Hemma igen på söndag efter att ha passerat ännu en fördelsedag i den långa raden…..äldst i familjen, tre månader till innan jämställdheten återskapas.





Te är religion i Kina

28 11 2007

dsc00232.jpg

A brief introduction to Xianmingju teahouse in Shanghai City God’s temple

”Tea, the ultimate source of everything in the universe

celestial king of thousands of plants in the world

By understanding Taoism

realize the outmost oneness of heaven and man

By tasting tea create a mind aloof from worldly worries and desires.

Discover a resting place for the pure soul by understanding Taoism

Create a nutturing location for the mortal body by tasting Tea.

”Xianmingju”, a body-noursing recidense of inmortals constructed for people

with busy bodies and minds, to taste celestial tea and understand how to

behave in a proper way and improve their caracter.”

Dessa stora orden stod vid ingången till templet i Shanghai. Jag har skrivit av ord för ord, men jag reserverar mig för kinesernas engelska, dom gör ganska speciella översättningar ibland.

Där fick ni så ni teg, alla förgiftade kaffedrickare!





Kollektivet Lunalilo

24 11 2007

img_6581.jpg

En hälsning från oss här i det Singaporeanska kollektivet ”Lunalilo”. När höstmörkret har sänkt sig rejält över Limhamn så har nu hela Djupadalsligan varit här och delar av den är fortfarande just nu i vår pool och värmer upp sig!

Kanske är det meningen att man ska leva fler än bara mamma, pappa och barn i en familj? Det var i alla fall vad vi kom fram till den morgonen vi vaknade alla fjorton här i vår lägenhet. Då är det alltid någon hemma som kan titta till barnen och dessutom har barnen alltid jämnåriga kompisar att leka med.

Hade man sen lagt till en mormor, några morfäder, en och annan singelkompis och överbliven katt, så hade dagis, hemtjänst och fritids avskaffat sig själv.

dsc00227.jpg Tingeling på Sentosa Island/Singapore, också en skön saga!

Men familjen Detterholm åkte hem till Limhamnskylan iförda snygga solbrännor, familjen Webb drog vidare till Nya Zeeland och familjen Siljedahl stannar lite till innan dom tar sig till ön Penang i Malaysia dit vi ansluter om en vecka.

Alla är så vana vid att ha sin egen kupé, vi är för lite 70-tals-hippies, lösningen hade varit praktisk och social, men jag tror ändå att det till slut faller på det sociala, det blir för socialt!!! Vi är ju trots allt svenska och behöver privat utrymme när mysfaktorn slocknar. Men jag måste säga att jag gillar idén, kanske i ett annat liv?

img_6875.jpg Bostad i Little India/Singapore.

Vi permanent-boende här på Lunalilo är i alla fall glada för att vi har så fantastiska vänner att dom tar sig runt klotet för att hälsa på oss, det stannar inte bara vid ”snack”, dom har varit här, är här och kommer!

Tack för leverans av ostar, vänskap, köttbullar, trevligt sällskap, te, wetexduk, malen kanel, sköna drinkkvällar på terassen, välling, sprit, lösgodis,  plask och poolstänk, snygga proffsbilder, sydsvenskan, roliga utflykter, räkningar från Sverige, glada lekkamrater, kakao mm etc

Tack mamma för att du åker runt och dumpar diverse på Djupadal!





Tokyo-windowshopping

12 11 2007

Hejsan!

Har en tråkig dag, ligger bara i sängen eftersom jag inte orkar annat, efter en natt med feber. Regnar tropiska skyfall ute, barnen är sega, tror att Celia har lite feber, vägrar låta mig kolla. Roar mig med att se på bilder från vår resa. Delar givetvis med mig! Har samlat lite kläder och annat som jag inte köpte!

dsc00242.jpg Fin kjol med vinterjacka!

dsc00247.jpg Röd kappa, jättefin, jättevarm.

dsc00250.jpg Väska i skinn med fjärilar.

dsc00246.jpg Regnväder?

dsc00243.jpg Torr-väder?

dsc00245.jpg Lotte-tröja (för varm) motiv Lotte och Ulf Jacobsson, franskläraren på Lmg? Vem sitter på axeln?

dsc00244.jpg Mindre kläder.

dsc00276.jpg Mera kläder.

dsc00241.jpg Ylle och päls, härligt på rätt breddgrad.

dsc00261.jpg Godis, säkert äckligt….litar inte på asiatiskt godis.

dsc00248.jpg Fräck hatt, ett måste i Shibuya/Tokyo. Köpte en som inväntar hemkomsten om några år….

img_6697.jpg Detta är Shibuya.

dsc00253.jpg Böcker som läses uppifrån och ner, obegripliga för mig givetvis.

dsc00256.jpg Lite flärd för herrarna, Japan kallas ”land of the suits”, Patrich säger att om man inte har kostym så kan man glömma att det blir affärer av. Undrar om det gäller för dig John? När du var ”big in Japan?”.

dsc00249.jpg Hade gärna velat ha denna.

dsc00238.jpg Glass med grönt te smak och röda bönor, faktiskt helt ok!

dsc00251.jpg Djurisk väska…





Cassius Clay

12 11 2007

Patrich står ensam i en hiss, in kommer tre kineser, konverserar enligt följande:

-Tjao, kin loon gio bio titi dong.

då säger den andre.

-Bei min soon lai Muhamed Ali ching chong lai.

-Ni how sioun lai wei noi. 

Det är inte första gången Patrich får höra det, han har blivit bjuden på öl på Lilla Torg flera gånger, för att folk tycker att han är så lik!!

ali-mohammed.jpg

Vår yngsta dotter har däremot koll på läget:

-Det är inte pappa!!





Tokyo

9 11 2007

Ja sen lämnade vi tredje världen för den —första världen?? Varför heter det tredje världen, när Europa, USA, Japan och Australien inte rangordnas?

Industrialiserade, ja det är vi, men är vi första världen, definitivt inte andligt talat i alla fall, men materiellt…..no doubt! 

img_5622.jpg Det första vi gjorde var givetvis att fylla oss med SUSHI! Detta är en sk standing-sushi-bar där man som sagt står och äter. Man pekar på listan och får levererat två likadana på ett bananblad. Fisken var såå fräsch och mjäll. Köttet nästa föll isär. MMums! 

Sushi är f ö det enda Sally önskar sig i julklapp förutom gosedjur…är det inte gulligt!

img_5626.jpg Crazy Shi-buya i Tokyu, det heter inte Tokyo i Tokyo, det heter Tokyu! Ungdomarnas näste, där gick flickorna i högklackade höga stövlar med knästumpor, kort-kort kjol, gärna stor fantasifull hatt och solglasögon som täcker 2/3 av ansiktet, i övrigt spaceiga kreationer, stora handväskor fulla med smink, locktång, stor spegel, spray och mera smink. För att kunna fylla på sin redan hårdspacklade nuna. Deras hår är makalöst med extensions och ibland inflätat garn i grälla färger. Dessa flickor i övre tonåren-20-årsåldern är trendsättare som bevakas av modeskapare från Paris,Milano och New York. 

img_5636.jpg Mat är konst i Japan.

Vilka fantastiska skivaffärer dom har i Tokyo, en skiva kostar ca 150:-, det är ok när man får precis vad man vill ha, har köpt lite saxofoninspirationsplattor, kvinnliga saxofonister såklart…Savori Yano härifrån, hon gillar samma låtar som jag, har spelat in många av våra gamla Sax Pac-hits, sen köpte jag Candy Dulfers senaste, säga vad man vill..men hon har en kanonfin ton och jag skulle kunna ge vad som helst för att lära känna henne. Hon verkar stencool.

Man drar streckkoden på cd-skivan i en maskin och upp på skärmen kommer allt som den artisten gjort på skiva. Man väljer cd och vilka låtar som man vill lyssna på….fantástico!





Shanghai

9 11 2007

img_6604.jpgNär min mamma varit här i tre veckor var hon hemmastadd med barnen, hemmet, Jennifer, Sallys skola, matmarknaden och vårt condo. Vi fyllde kylen och drog till Shanghai Patrich och jag. Patrich för att jobba – till 75%- underhålla mig 25% – jag för att turista och skriva klart spansktenta – till 100%.

Jag möttes av större kontraster än vad man ser i Singapore mellan gammalt och nytt. Rik och fattig, alla singaporeaner är ju välställda, ungefär som i norra Europa, det är fattigare i medelhavsländerna än vad det är här.

Så fattigdomen i Kina var slående, den tydliggjordes dessutom genom kontrasten mellan vårt flotta five star-hotell,  innerstaden med kontor, shoppingcenter, restauranger och slummen utanför stan. Då visste man ändå att Shanghai är Kinas mest västerlänska stad, möjligtvis förutom Hong Kong, men det räknar kineserna inte riktigt son Kina ännu, verkar det som.

Efter första dagen skrev jag såhär:

Kontrasterna i Shanghai gör mig lite lätt illamående, vi har allt och ute på stan finns tiggade mammor med sina byxlösa bebisar (kinesiska barn har ju som bekant inte blöjor, utan hål i byxrumpan) jag klarar inte av att se dom i ögonen. Klumpen i halsen är supertjock!

Då har jag ändå sett en del i Brasilien, Afrika och Indien….

Min reaktion kan ha att göra med att nu var vi i ”the motherland” för Singaporeanerna, jag har sett kineser varje dag nu i fyra månader men de ”riktiga” kineserna har det absolut inte som den kinesiska majoriteten (70% kineser i Singapore) i Singapore.

Övertalade Patrich om att ta varsin stor resväska för att jag skulle kunna få med julklappar hem till barnen, en annan anledning var att kunna fylla väskorna med urväxta barnkläder. Känns lite fånigt att ge dom till stenrika singaporeaner (som för övrigt inte vill ha våra kläder som jag använt till tre kids). Hade en aning om fattigdomen i Kina. Lämnade tre kassar i templet som jag hoppas ska kunna komma någon behövande tillhanda. Inte för att det spelar någon roll i det stora hela, men jag kan inte slänga saker som kan användas.

Hade gärna adopterat en liten kinesiska efter vad jag sett och hört i Kina. Känner dock att jag måste kämpa rätt hårt för att räcka till åt de tre småttingarna vi redan har!

Alla som arbetar med adoption i Kina är statligt anställda och inför OS 2008 ska adoptionerna läggas på is för all arbetskraft behövs för att göra Beijing så snyggt och prydligt som möjligt inför nästa år.

Inga adoptioner innan 2009, hörde detta från en ex-pat familj som väntar på adoption!

Daniel, (heter egentligen något annat, detta är hans icke-kinesiska namn) (Patrich ska bli namngiven, få ett kinesiskt namn, för kunderna blir det lättast så, fick jag lära mig) Patrichs kollega pratar sig varm för sitt land, men jag ser genom hans propaganda, (har hört för mycket på Cuba), problemen är enorma i detta enorma land.

Det finns en obalans ibland folket, som han uttrycker det de som bor i städerna, med utbildning och arbeten följer reglerna och skaffar bara ett barn! Det finns risk för att förlora sitt arbete om man skulle få ett andra barn! Eftersom vissa kineser är extremt rika så finns det givetvis möjligheter för dessa att kringgå systemet, försäljningschefen på FMC har två söner!

Patrich har ännu inte vågat fråga honom hur det kan komma sig, Daniel vill inte säga något.

Om barnen är födda i Hong Kong kan man också få skaffa flera. Eller om båda föräldrarna är ensambarn…..Daniel suckar och berättar att han har en bror…fruktansvärt!!!

Medan befolkningen på landsbyggden inte klarar/inte bryr sig om detta. Barnen registreras inte, har inga rättigheter vad det gäller utbildning eller sjukvård. Dom finns helt enkelt inte!